Håll dig uppdaterad!
Med vårt nyhetsbrev får du senaste nytt om bopriser, räntor, nyheter och uppdateringar på bobattre.se. Vårt nyhetsbrev utkommer ca: 10-12 ggr/år.
» Anmäl/avanmäl nyhetsbrev
|
|
Bredband - Svårt för liten förening
Ur: Bo bättre • NR 1/2007
Det har sina sidor att vara en liten bostadsrätts- förening. Visst är det trevligt med grannkontakten.
Men när man vill ta del av modern it-infrastruktur är det stopp. Trots att Brf Sagoboken är en mycket liten förening
(fem lägenheter) så har man utarbetat en mycket ambitiös it-vision.
I den beskrivs hur man tänker sig en framtidssäker lösning för både digital-tv och bredband.
Vi ville ta ett samlat grepp när vi ändå var tvungna att göra något för att klara omställningen till digital-tv.
Vi trodde att det var möjligt att skapa en framtidssäker lösning, säger Pär Owen som driver it-frågan.
Vi ville inte ta några omvägar via halvmodern teknik, säger ordföranden Göran Boberg. Men just nu ser det inte ut att bli mycket mer än just en vision.
Brf Sagoboken 11
Ort: Bromma, Stockholm
Storlek: 5 lägenheter
Byggår: 1926
Bildad: 1993
Uthyrning: 1 lokaler
» Mer om föreningen
Det finns två huvudproblem. Dels är stadsnätet dåligt utbyggt i denna del av Stockholm. Utbyggnad av stadsnätet ska dock vara på gång, oklart när.
En av de operatörer man varit i kontakt med uppskattar kostnaden att dra fram fiber till husfasaden till 170 000 kronor,
därtill kommer själva anslutningskostnaden. Fiberhyran hamnar på 3 000 till 4 000 kronor per månad.
Utslaget på fem medlemslägenheter blir det naturligtvis en orimlig kostnad. Man räknar med att i en förening med under tio lägenheter
blir själva anslutningskostnaden dyrare än att bygga fastighetsnätet.
Men även om man skulle ta på sig denna kostnad och därtill kostnaden för att installera ett fastighetsnät finns det ingen operatör som vill
leverera tjänster till nätet. Intäkterna är helt enkelt för små. ”Det vore helt oförsvarligt för oss att lägga resurser just nu på denna
lilla omfattning”, skriver en av de entreprenörer föreningen skickat förfrågan till.
Det marknadsförs som att alla kan erbjudas en mogen teknik, men verkligheten är en annan. Det är kalla handen, säger Göran Boberg.
Pär Owen tänkte att en lösning skulle vara att gå samman med grannfastigheten för att bli fler som kunde teckna avtal. Men icke!
Lagen säger att man inte får vidaresända programinnehåll. I sådana fall måste föreningarna bilda ett gemensamt bolag.
En entreprenör talar dock om en lösning där företaget tar på sig investeringen initialt och sedan debiterar den över ett antal år
ungefär som ett banklån. Internet, bredbands- tv och telefoni debiteras kollektivt. Lägenhetsinnehavaren debiteras enbart
direkt för minutavgiften på telefonin. Prismässigt är en gruppanslutning betydligt mer fördelaktigt för en liten förening,
men nackdelen är långa bindningstider.
Detaljerna för hur ett sådant avtal skulle utformas i detalj är dock oklara. En variant med noll kronor i ingångskostnad och en bindningstid
på sju år förutsätter en förening på minst 100 medlemmar. Ulf Borbos, ordförande i Svenska stadsnätsföreningen, tror att detta mer eller
mindre är ett storstadsproblem.
På mindre orter är alla kunder lika viktiga, därför går det ofta att hitta någon som är villig att driva nätet. Kostnaden att ansluta till
fibernätet varierar mellan 15 000 och 50 000 över landet. Vissa stadsnätsägare fungerar också som kommunikationsoperatörer.
Då kan det vara lättare för en mindre förening att ansluta sig.
Text/Bild: Erik Hörnkvist
Tips!I vår Branchguide hittar du utvalda företag/leverantörer inom Bredband/IT som kan hjälpa dig.
| |
|