Håll dig uppdaterad!
Med vårt nyhetsbrev får du senaste nytt om bopriser, räntor, nyheter och uppdateringar på bobattre.se. Vårt nyhetsbrev utkommer ca: 10-12 ggr/år.
» Anmäl/avanmäl nyhetsbrev
|
|
Byte av stammat - när genvägarna inte håller
Ur: Bo bättre • NR 2/2009
Att byta stammar eller inte byta stammar, det är frågan. Brf Geten 31 insåg att det inte fanns några genvägar för deras del och stålsatte sig för det oundvikliga. Nej, det går inte att göra någon solskenshistoria av ett stambyte.
”Det är först när man börja riva som man egentligen vet hur det ser ut bakom tätskikt, i bjälklag med mera.”
Föreningen har själva satt rubriken i sitt informationsblad.
”Stambyte – ett helvete”.
– Hur noga man än förbereder sig så går
inte allt på räls, konstaterar Lars Garpås, som
är föreningens informations- och teknikansvarige.
I tuffa situationer, som ett stambyte troligen
upplevs av de flesta, så blir det tydligt hur
vi människor fungerar.
Han menar att många har svårt att förstå
att man faktiskt inte äger sin bostad. Vissa
skriker högt om standardsänkning när det
inmurade badkaret försvinner, men att
koppla krav på badkar till höjda årsavgifter
är det inte alla som gör.
– Det är ett väldigt samtalande… man får
stålsätta sig.
Men givetvis finns det grader i helvetet.
Det bästa tipset är nog att ta hjälp. Även om
föreningen själva besitter relevant kunskap är
mycket vunnet med konsulthjälp. Byggaren
som missköter sig gentemot en ensam förening
riskerar bara en referens mindre. Är en
konsult inblandad riskerar byggaren istället
att hamna utanför många framtida anbud.
Att istället relina stammarna är ett lockande
alternativ när man står mitt i byggdammet.
Men i detta fall var det aldrig aktuellt.
Bland annat beroende på att fuktspärrarna
i badrummen var utslitna.
Går man till vattenskaderapporten
2008 kan man konstatera
att vattenskador beroende på läckage från avloppsledningar
har en stigande trend. Detta
kan bero på att huvuddelen av dessa skadorär korrosionsskador och att antalet avloppssystem,
vars tekniska livslängd är slut snabbt
ökar. Men det är långt ifrån den främsta orsaken.
Nyligen renoverade badrum av lägenhetsinnehavare
är för det mesta något som kommer
upp till diskussion.
– I alla fastigheter dyker det upp lägenheter
som de säger är renoverade och lokalt
stambytta, och som man därför inte vill riva.
Så också här, säger Ronnie Kilman (Frakka
AB), den konsult som Geten 31 anlitat.
Men för att det ska fungera måste bland
annat rören vara bytta ända ner till lägenheten
under. Annars är det inte möjligt att ansluta
till de nya stammarna.
Som så ofta visade det sig när man väl börjat
riva att så inte var fallet, vilket ställer föreningen
i dilemmat huruvida man ska tvinga
medlemmen att riva ut sitt nya fina badrum
eller inte. Här löste man det genom att relina
en meter rör i två lägenheter där det inte var
bytt.
– Då tycker jag att det är viktigt att det
skrivs in i årsredovisningen eller liknande.
Dels för att den boende får ta på sig ansvaret,
dels för att den som eventuellt flyttar in i lägenheten
inte ska tro att det är stambytt när
de i sin tur ska renovera samt för att styrelsen
ska känna sig trygga.
Ronnie Kilman är inte mycket för genvägar överhuvudtaget. Det finns alternativ till ett traditionellt stambyte, allt från relining till att bygga ettnytt våtrum i det gamla. Alternativen är billigare men minskar inte risken för kommande fuktskador i den omfattning som ett traditionellt stambyte gör.
– Det är först när man börja riva som man egentligen vet hur det ser ut bakom tätskikt, i bjälklag med mera. Och när det rivs i huset – räkna med överraskningar.
Ofta handlar det om rent byggfusk som inbyggda badkar utan fuktspärr, avsaknad av klämringar kring golvbrunnar. I många äldre fastigheter saknas ofta ritningsunderlag, och om det finns är det inte alltid överensstämmande med verkligheten. I Brf Geten 31 hittade man exempelvis ett vattenlås från avrinningen på en balkong som murats in. Inget annat att göra än att meddela den boende att han får leva med en större inspektionslucka i köket. Några tips på hur man kan förbereda sig inför den här typen av problem?
– Man kan förbereda sig på att det blir frågetecken att reda ut, säger Ronnie Kilman lakoniskt.
Även om en del problem måste hanteras allteftersom de dyker upp är mycket vunnet med ordentlig information, planering och ett genomtänkt förfrågningsunderlag till anbudsgivarna.
– Jag tycker att man ska ha ordentlig tid mellan upphandlingen och projektstart. Många föreningar vill sätta igång på direkten.
Men stressar man är det stor risk att man missar en massa småsaker.
| |
|
|
|
|
|
|