Temaartiklar / fördjupning  Bo i bostadsrätt Bostadsrättsföreningar i Sverige Lagar, länkar, ekonomifakta  Branschguide med utvalda företag/leverantörer Vår Brf - styrelsens egna sidor Nyhetsbrev  
 Senaste
  - 2018
  - 2017
  - 2016
  - 2015
  - 2014

Kategorier
 Balkong
 Bredband/IT
 Ekonomi
 Energi
 Hiss
 Lag och Rätt
 Miljö


 Håll dig uppdaterad!
Med vårt nyhetsbrev får du senaste nytt om bopriser, räntor, nyheter och uppdateringar på bobattre.se. Vårt nyhetsbrev utkommer ca: 10-12 ggr/år.

» Anmäl/avanmäl nyhetsbrev

De flesta stambyten sker för tidigt

2012-05-09 Ur: Bo bättre • NR 2/2012

– Det råder en väldig begreppsförvirring inom branschen, säger Gunnar Hansson, vd på Avloppsteknik Svenska AB. Gunnar Hansson är ofta anlitad som föredragshållare i ämnet stambyte och stamrenovering.

Många underhåller sina rör genom att använda en rensfjäder för att få bort smuts eller akuta ledningsstopp. Fjädern sliter på rören och ibland kan denna rensmetod skada på ett sådant sätt att gjutjärnet rostar, säger Gunnar Hansson.

– Det stambyts och renoveras ofta 20–30 år i förtid helt i onödan. Man räknar med att rören håller mellan 40 och 50 år. Men ingen räknar med att en stam, i extremfallet, kan vara slut efter bara tio år i en nybygggd eller stambytt fastighet. Man ska inte stirra sig blind på hur gammalt röret är utan se till vilken status det har, säger han. Detta är skälet till varför det är så viktigt med en teknisk besiktning som ska ligga till grund för stambytesdiskussionen. Även vissa reliningar sker i teknisk mening många år i förtid.

Värmeledningar kan hålla ända upp till 80 år medan avlopps- och vattenledningar har en livslängd på 30 till 60 år, enligt branschen. Golv- och väggbeklädnad i ett badrum håller 10–40 år.
– Stammarna bör finnas med i bostadsrättsföreningarnas underhållsplaner, menar Gunnar Hansson. Med ett förebyggande underhåll, baserat på underhållsplanen, förlänger man hållbarheten. Enligt Gunnar Hansson bör man 15–20 år före ett stambyte kunna avgöra när det bör ske, under förutsättning att man besiktigat systemet med jämna mellanrum och att detta har dokumenterats.

– Hur man än gör med sina stammar, reparerar eller förstärker genom relining eller byter på traditionellt sätt, påbörjar man resan mot nästa stambyte, för rören måste åtgärdas igen förr eller senare. För att få bästa underlag för tänkta åtgärder för sitt stambyte eller underhåll bör man ta hjälp av någon som har kunskap och som kan visa upp referenser, menar Gunnar Hansson. Filmning är ett bra sätt att ta reda på hur stammarna ser ut inuti, men det säger inget om stammarnas kvalitet eller status – för det behövs en teknisk besiktning. Man bör också ta hänsyn till skaderapporter och underhandsreparationer. Om stambyte eller stamrenovering inte genomförs när det föreligger ett klart behov kan reparationskostnaderna i fastigheten bli skyhöga istället.

Gunnar Hansson rekommenderar ett förebyggande underhåll med viss periodicitet, men gruden för detta ska vara dokumentrad i en underhållsplan, skapad för just avloppssystemet.
– De gjutjärnsrör som användes före 1980-talet hade en diameter på fyra tum, dvs 102 mm, och en godstjocklek på 7,5 mm. Dimensionen på gjutjärnsrör som används i dag är 110 mm i diameter med 3,5 mm godstjocklek. Det kan betyda att de gjutjärnsrör som läggs i dag inte är lika hållbara, säger Gunnar Hansson.
– Att byta ut ett gammalt gjutjärnsrör där det kanske finns 4 mm kvar är därför naturligtvis helt förkastligt, säger han. Han påpekar också att relining kan vara befogad i ett rör med mycket gods kvar men där det finns någon eller några skador.

Hur uppkommer då skadorna? Gunnar Hansson menar att det ofta beror på felaktigt handhavande och felaktigt underhåll.
– Många underhåller sina rör genom att använda en rensfjäder för att få bort smuts eller akuta ledningsstopp. Fjädern sliter på rören och ibland kan denna rensmetod skada på ett sådant sätt att gjutjärnet rostar, säger han.
– Jag vågar påstå att 90 procent av alla stambyten görs i förtid. Därför är det så viktigt att se till hur rören ser ut istället för att gå enbart efter ålder.

Vad ska man då välja för material när man måste stambyta? – Nya gjutjärnsrör är visserligen bara hälften så tjocka som tidigare, men gjutjärn är ett beprövat och dessutom ett tyst material. Dock har de enligt de besiktningar som Avloppsteknik kontinuerligt genomför visat sig ha en kortare livslängd än äldre gjutjärnsrör. Plaströr är bra, anser Gunnar Hansson, men det krävs speciella anordningar för att brandskyddskravet mellan våningsplanen ska upprätthållas. Rostfritt stål är ett tredje material som är mycket hållbart, men också dessa rör låter mer vid spolning. Här gäller Här gäller det, liksom vid plaströr, att ljudisolera.

Tips!
I vår Branchguide hittar du över 30 utvalda företag/leverantörer inom Stambyte / Stamrenovering som kan hjälpa dig.


Se även:
» Relining och stambyte i ett

Ladda hem!
» De olika stambytes metoderna (PDF)
Text: Inger Evertsson, Foto: Inger Evertson, Senast uppdaterad 2012-05-09  |  Tipsa en vän

© 2006 - 2024 Hittabrf.se och Bo bättre
Sveriges största faktaplats om bostadsrätt och bostadsrättsföreningar
Prenumerera | Kontakta oss | Om oss | Annonsera