Föreningsstämman

Föreningsstämman

Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ. När den hålls utses bostadsrättsföreningens styrelse, vars uppgift ska vara att sköta den löpande förvaltningen och verkställa stämmans beslut. Hur stämman ska gå till regleras i (6 kap.) i lagen om ekonomiska föreningar.

Årsstämma

En årsstämma ska hållas senast sex månader efter räkenskapsårets slut (vanligtvis före sista juni), när räkenskapsåret följer kalenderåret. Om räkenskapsåret brutet hålls stämman en annan tid på året. Det är viktigt att kontrollera om det i stadgarna finnas ett tidskrav, som innebär att stämman ska hållas en viss månad. Tiden för stämman ska då rymmas inom sexmånadersregeln.

Vanligtvis ska stämman hållas på den orte där styrelsen har sitt säte (finns angett i stadgarna). Men det finns undantag Stämman kan hållas på en annan plats i Sverige, om det anges i stadgarna. Enligt en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2024, är det numera tillåtet att hålla helt digitala stämmor. Men det måste stå i stadgarna annars krävs det en stadgeändring innan en digital stämma kan genomföras.  

Extra föreningsstämma

Ibland behövs det göras stadgeändringar eller större ombyggnader som innebär väsentliga förändringar av fastigheten, vilket gör att styrelsen måste kalla till en extrastämma. Det kan även vara så att styrelsen vill att medlemmarna ska vara delaktiga i att fatta ett beslut som anses vara viktigt och då kallar till extrastämma i enlighet med aktsamhetsprincipen.

Det finns även andra skäl till att det måste hållas en extrastämma, exempelvis om det kommer en skriftlig begäran från revisorerna. Medlemmarna kan också begära att det hålls en extrastämma men då krävs det att en tiondel (1/10) av alla röstberättigade medlemmar står bakom kravet. Även den ska vara skriftlig samt innehålla en motivering om varför ärendet är relevant att ta upp på en extrastämma.

Motioner och propositioner

Medlemmar som vill kan lägga fram förslag på åtgärder eller förändringar till stämman att besluta om kan göra det genom att skriva en motion. Motionen kan komma från en medlem eller vara en gemensam från flera medlemmar. Enligt lagen om ekonomiska föreningar har en medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma om han eller hon skriftligen begär det hos styrelsen. Motionen ska lämnas inom en viss tid så att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. I stadgarna brukar det vanligtvis framgå när motioner senast ska lämnas in. Styrelsen bör besvara motionen. Svaret skickas sedan tillsammans med motionen i kallelsen till föreningsstämman. Till skillnad från en motion så är det också vanligt att styrelsen lägger fram förslag på åtgärder till stämman för beslut. När förslaget kommer från styrelsen kallas det proposition.

Kallelse till stämman

Styrelsens ansvarar för att kalla medlemmarna till stämman. Det är viktigt att kallelsen skickas i rätt tid, utformas korrekt och skickas på rätt sätt. Sker inte det kan enskilda medlemmar klandra beslut som tagits på stämman genom att väcka talan vid tingsrätten. Det kan leda till att beslut upphävs eller ändras. Finns det fel i kallelsen bör en ny skickas ut, även om det innebär att stämman måste flyttas fram.

Kallelsen till en årsstämma ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före föreningsstämman.  I stadgarna går det att bestämma i stadgarna att kallelse till en års- eller extrastämma får utfärdas senast två veckor före stämman.

Ska en stadgeändring behandlas på en stämma måste kallelsen utfärdas senast fyra veckor före stämman. Men det är även möjligt att reglera i stadgarna så att tiden istället bestäms till två veckor.

Kallelse till extra stämma ska utfärdas tidigast sex veckor före och senast två veckor före stämman. När det gäller en extra föreningsstämma som ska hållas efter en begäran av revisor eller från medlemmarna måste kallelsen till den extra föreningsstämman skickas ut inom två veckor från den dag då begäran kom in. Uppfyller styrelsen inte kravet att kalla i rätt tid kan bolagsverket efter ansökan från en ledamot, revisor eller röstberättigad medlem kalla till extrastämman på föreningens bekostnad.

Rösträtt

Enligt bostadsrättslagen har medlemmar som gemensamt äger en bostadsrätt bara en röst, oavsett vad som står i stadgarna. Detsamma gäller en medlem med flera lägenheter. Däremot saknas praxis om två makar eller två sambor, äger två eller fler bostadsrätter tillsammans i samma förening.

Röstlängd

När stämman öppnats ska en röstlängd upprättas. Det bästa är att använda föreningens medlemsförteckning och sedan göra en avprickning eller ett upprop. Om två eller flera ägare av samma bostadsrätt kommer till stämman bestämmer de själva vem som ska delta i röstningarna. Men det bör noteras vilken person som ska rösta. 

För den medlem som inte kan närvara vid stämman är det fortfarande möjligt att rösta, nämligen genom ett ombud med fullmakt.

 

Närvarorätt

Stämman är en enskild sammankomst för medlemmar och stämmofunktionärer, till exempel extern stämmoordförande eller protokollförare. Stämman kan dock besluta att den som inte är medlem eller funktionär ska ha rätt att närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna vid föreningsstämman, men då måste samtliga röstberättigade som är närvarande vid föreningsstämman vara eniga och fatta beslut om det. 

 

Vem kan vara ombud?

Ett ombud får representera högst en medlem om inget annat står i stadgarna. Ombudet ska ha med sig en fullmakt som är skriftlig, i original, och försedd med datum. Fullmakten gäller i ett år och behöver inte vara bevittnad men ska vara undertecknad.

 

Endast medlemmens maka eller make, sambo eller annan medlem i samma förening kan vara ombud, om inget annat anges i föreningens stadgar.

 

Vad är ett biträde och vem kan vara det?

Ett biträde är en person som en medlem får ta med sig till stämman för stöd och hjälp. Bostadsrättshavaren får ha med sig högst ett biträde och det är bara medlemmens make eller maka, sambo eller en annan medlem som får vara biträde, om inget annat står i stadgarna. Biträdet behöver inte ha någon fullmakt eftersom denne inte utövar någon rösträtt för någon annans räkning. Ett biträde har dock yttranderätt.

 

Röstning

Det vanligaste sättet att rösta på stämma är genom acklamation. Ordföranden lyssnar då på deltagarnas ”ja”, ”nej” eller ”avstår” och konstaterar att det inte behövs någon räkning av rösterna, varpå ordföranden meddelar vilket beslut stämman fattat. Om någon av stämmodeltagarna begär votering, till exempel om det var otydligt hur stämman faktiskt röstade, ska en omröstning genomföras. Votering innebär att rösterna räknas och sker vanligtvis med handuppräckning eller röstkort. Votering kan även ske genom sluten omröstning.

 

Vid sluten omröstning, som är vanligast vid personval, ska varje röstberättigad lämna in en skriftlig – icke undertecknad – röstsedel, hopvikt så att rösthemligheten bevaras, och medlemmen bockas av mot röstlängden. Det är möjligt att i stadgar ange att stämmoordförande eller föreningsstämma kan besluta om att sluten omröstning ska ske även i andra ärenden.

 

Propositionsordning

Om stämman ska ta ställning till ett ärende som kan besvaras med ett ja eller nej är det enkelt. Ibland kan det dock finnas flera olika förslag inom ett och samma ärende för stämman att ta ställning till. Det finns inte något hinder mot att, inom ramen för ett ärende, fatta beslut om ett förslag som inte angetts i kallelsen. Då krävs att ordföranden ställer de olika förslagen mot varandra på ett korrekt sätt, i en så kallad propositionsordning.

 

Exempel: Ärendet berör inköp av lekplats samt att den ska bestå av gungor och en sandlåda. På stämman kommer ytterligare förslag om en gungbräda eller rutschkana i stället. Stämman tar då först ställning till ärendet lekplats, ja eller nej. Om stämman röstar ja till lekplats ställs därefter de två olika förslagen, med olika redskap, mot varandra. Vid tre eller flera förslag får styrelsens förslag anses vara huvudförslaget. Övriga förslag ställs mot varandra tills att bara ett motförslag kvarstår. Detta ställs sedan mot huvudförslaget.

 

Protokoll

Stämmoordföranden ska se till att det förs ett protokoll vid stämman. I protokollet ska det antecknas vilka beslut som föreningsstämman har fattat. Om ett beslut har fattats genom omröstning, ska det antecknas i protokollet hur omröstningen har utfallit. Har en röstlängd upprättats, ska denna tas in i eller läggas som en bilaga till protokollet.

 

Protokollet ska undertecknas av protokollföraren. Det ska justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet, och oftast av två justerare som har utsetts av stämman.

Protokollet ska vara justerat och klart och hållas tillgängligt för medlemmarna senast tre veckor efter stämman. Någon skyldighet att dela ut kopior till medlemmarna finns inte, även om det ofta sker.

 

Gör rätt från början

Bestämmelserna om föreningsstämman och de krav som gäller vid beslutsfattandet är många och till viss del komplicerade. Var noga med att kallelse är korrekt och att allt går rätt till på stämman när besluten fattas. Om ett stämmobeslut inte har fattats i enlighet med stadgar eller lag kan en enskild medlem klandra beslutet, det vill säga att tingsrätten kan upphäva eller ändra beslutet. Beslutsprocessen måste då tas om på nytt.

 

Historiskt höga kostnader för vatten och avlopp, elnät, fjärrvärme och avfa

Hushåll och fastighetsägare har under året pressats hårt av mycket kraftiga prishöjningar för fjärrvärme, elnät, avfall, vatten och avlopp (VA) som har ökat med 13 procent. Det är den största uppgången som skett sedan mätningarna startade för snart trettio år sedan. Det visar Nils Holgerssonrapporten som varje år kartlägger avgifter och taxor i hela landet.

– Den här prisutvecklingen är inte hållbar och det blir särskilt allvarligt eftersom det handlar om tjänster som ingen kan göra avkall på. Att byta leverantör är inte heller möjligt, för det är monopolliknande marknader vi pratar om. Här sitter kunderna verkligen i en rävsax säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen.

Nils Holgerssongruppen har tidigare i år rapporterat om rekordstora kostnadsökningar för vatten och avlopp (VA), elnät och fjärrvärme under 2024, de så kallade nyttigheterna. Kostnaderna ökade i snitt med knappt 14 procent för VA, med drygt 5 procent för elnät och drygt 15 procent för fjärrvärme. Sedan tillkommer avfallskostnaden som ökade med 8,6 procent i år. De sammanlagda kostnaderna för nyttigheterna har alltså ökat med 13 procent, vilket är den största uppgången som skett sedan mätningarna startade 1995.

– I år sätts verkligen rekord på rekord, vilket blir kännbart och svårhanterat för många. Det som mildrar bilden är att elpriserna inte legat på samma extremt höga nivåer som förra året. Men det vet vi ju kan ändras snabbt, vi har till exempel tidigare sett kraftiga prisökningar under vinterhalvåret. Och till skillnad från VA, elnät, fjärrvärme och avfall, är elhandeln konkurrensutsatt. Det betyder ju att man som kund kan agera för att sänka sin elkostnad på ett annat sätt, säger Joachim Höggren.

Stor skillnad mellan kommunerna

Nils Holgerssonrapporten visar även att skillnaden mellan de billigaste och de dyraste kommunerna ökar. Sett till den sammantagna kostnaden skiljer det tusentals kronor mellan den dyraste och billigaste kommunen. I den dyraste kommunen Nordanstig uppgår kostnaderna för nyttigheterna och elhandel till 41 450 kronor per lägenhet och år, för Luleå som är den billigaste kommunen är motsvarande siffra 23 111 kronor. Det skiljer alltså ungefär 18 640 kronor per lägenhet och år mellan den dyraste och billigaste kommunen.

Kostnadsökningen för avfall

Avfallstaxorna har i snitt ökat med 8,6 procent* under året. Mellan en lägenhet i den dyraste, och billigaste kommunen, skiljer det 2 430 kronor per lägenhet och år. Även avfallstaxorna stiger alltså, visserligen inte i samma takt som kostnaderna för fjärrvärme samt vatten och avlopp, men på totalen bidrar det till en kännbar kostnadsökning.

Historiskt höga kostnader för vatten och avlopp, elnät, fjärrvärme och avfall

Hushåll och fastighetsägare har under året pressats hårt av mycket kraftiga prishöjningar för fjärrvärme, elnät, avfall, vatten och avlopp (VA) som har ökat med 13 procent. Det är den största uppgången som skett sedan mätningarna startade för snart trettio år sedan. Det visar Nils Holgerssonrapporten som varje år kartlägger avgifter och taxor i hela landet.

Om undersökningen

Sedan år 1996 ger Nils Holgerssongruppen årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. I rapporten ”förflyttas” en bostadsfastighet med 15 lägenheter genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Gruppens medlemmar är Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.

 

Om Nils Holgerssongruppen

Nils Holgerssongruppen representerar bostadsorganisationer i Sverige. Gruppen granskar och jämför kostnader för vatten och avlopp, avfall, elnätsavgifter och fjärrvärme för att främja rättvisa och effektiva tjänster i hela Sverige. Målet är att öka medvetenheten om kostnaderna för dessa, vilket är drygt 50 miljarder årligen, och bidra till positiv utveckling inom områdena vilket gagnar både fastighetsägare och boende.

Kristianstadshus 2 utsedd till lokal vinnare i tävlingen Årets hållbarhetsförening

Bostadsrättsföreningen Kristianstadshus 2 har utsetts till lokal vinnare av det eftertraktade priset Årets hållbarhetsförening i Riksbyggens marknadsområde Norra Skåne. Föreningen hyllas särskilt för sina satsningar på gemenskap och sina åtgärder kopplat till energi och miljö.

Kristianstadshus 2 har utsetts till lokal vinnare av Årets Hållbarhetsförening 2024. Tävlingen, som anordnas av Riksbyggen, syftar till att lyfta fram föreningar som bidrar till en mer hållbar framtid. Årets upplaga slog rekord i intresse, med över 500 nomineringar från föreningar över hela landet.

- Det behöver inte kosta mycket att skapa en trevligare utemiljö med lite kreativitet. Att hålla koll på el- och värmeförbrukning samt ta hjälp av kommunens energirådgivare och experter har varit värdefullt. Även om det är tidigt att se ekonomiska vinster, märker vi redan att el- och fjärrvärmeförbrukningen har sjunkit – och medlemmarna uppskattar vår fina utemiljö och bidrar med idéer, säger Hanna Gunnarsson, miljö- och energiansvarig i Brf Kristianstadshus 2.

Kristianstadshus 2, som byggdes 19 och består av 54 lägenheter, har utmärkt sig genom sitt gedigna och långsiktiga hållbarhetsarbete Fokus har legat på gemenskap och åtgärder kopplat till energi och miljö.

Några av de hållbarhetsåtgärder föreningen gjort:

  • El-laddstolpar,
  • Värmeoptimering
  • Byte av elcentraler
  • Övergång till led-lampor
  • Ersatt papperskommunikation med medlemmarna med e-post och Facebookgrupp samt personliga samtal
  • Gemensam arbets-/trädgårdsdag vår och höst, glöggafton, månatliga fikaträffar
  • Planteringar
  • Satt upp fågelholkar
 
 

Annonsera

Bobattre.com ger dig en unik möjlighet att synas och nå ut till styrelser, beslutsfattare och aktiva boende i mer än 24 000 aktiva bostadsrättsföreningar.

Den typiska besökaren på bobattre.com är delaktig i föreningens beslut antingen som styrelseordförande, förtroendevald eller fastighetsförvaltare. 

Kontakta vår annonsbokare xxxxxxx xxxxxxxx på

Om Bo bättre

Sveriges ledande portal för bostadsrättsinnehavare

Bo bättre är och har sedan många år varit ledande inom bostadsrätts branschens media som en oberoende, informativ och aktuell bostadsrättstidning. Vi arbetar enbart med sakkunniga journalister och experter för att skapa marknadens bästa bostadsrättstidning. Ambitionen är att med läsvärda, intressanta och initierande artiklar ge inspiration, kunskap och vägledning för styrelseledamöter och  boende i bostadsrättsföreningarna.

Redaktionen samarbetar med sakkunniga bostadsrättsexperter.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Karin Urbina Rutström. 

That's All