Aktiebolaget HSB Bostads ägare har beslutat om en nyemission. Ett kapitaltillskott på 300 miljoner kronor ska leda till nya markförvärv och fler byggstarter i Stockholmsregionen och på Gotland de kommande åren. HSB Bostad utvecklar nya bostäder i Stockholmsregionen och på Gotland på uppdrag av sina ägare*. De senaste åren har inflation, högre räntor, stigande byggkostnader och låg investeringsvilja i nyproduktion tvingat de flesta bostadsutvecklare att ställa om, så även HSB Bostad.

Enligt styrelseordförande Eva Sallkvist ska kapitaltillskottet ytterligare stärka bolagets finansiella ställning och skapa förutsättningar för framtida investeringar.

– Den utdragna lågkonjunkturen har självfallet satt sina spår, men nu syns ljuspunkter. Nyemissionen handlar ytterst om att kunna fullfölja vårt huvudsakliga uppdrag, att erbjuda nya bostäder åt våra medlemmar, säger Eva Sallkvist.

* HSB Bostad ägs gemensamt av HSB Stockholm, HSB ProjektPartner och HSB Södertörn.

Genom att stänga sin första fond kan bostadskreditfonden finansiera 10 000 bostäder. Finansieringen kommer att kunna göras genom att ett kapital på sex miljarder kronor kan användas och återinvesteras i nya krediter. Fonden uppskattas kunna finansiera omkring 10 000 nya bostäder under sin löptid.

Bostadskreditfonden, är en specialiserad kreditfond som erbjuder finansieringslösningar till etablerade bostadsutvecklare på den svenska marknaden. Fokus ligger på att skapa möjligheter att det byggs bostäder där behovet är som störst.
– Den svenska bostadsmarknaden har under lång tid haft ett tydligt underskott av nya bostäder, säger Hjalmar Sigurdarson, Head of Capital på Bostadskreditfonden.. En viktig orsak är att det har saknats tillräckligt robusta finansieringslösningar i vissa delar av marknaden.

Bostadskreditfonden etablerades för att minska finansieringsgapet och ge etablerade utvecklare möjlighet att genomföra projekt som annars riskerar att inte bli av.

-Vår modell, tillsammans med en statlig kreditgaranti via Boverket, skapar en stabil struktur där statens, investerarnas och de framtida boendes intressen möts.

Ambitionen är inte bara att öka antalet byggstarter, utan att skapa långsiktiga förutsättningar för ett mer behovsanpassat och hållbart bostadsbyggande.

Enligt en undersökning från Mäklarpanelen från Fastighetsbyrån, Sveriges största mäklarföretag undersökning har bostadsmarknaden svängt och mest fördelaktig är läget för säljare. Den största förändringen, jämfört med december, finns i Stor-Stockholm där övertaget för köparna är på den lägsta nivån sedan april 2022.

Totalt har 452 av företagets mäklare runt om i landet svarat på frågor om läget på bostadsmarknaden. På frågan ”För vilka är bostadsmarknaden mest fördelaktig just nu” blev snittet 3,56 på en skala mellan 0 (köparna) och 10 (säljarna). Det kan jämföras med 2,99 när samma fråga ställdes i december och 3,59 i januari 2025. Under hela 2025 har övertaget för köparna varit större än nu.

- Vi kan se tecken på en återhämtning på marknaden nu. Flera faktorer talar för en fortsatt och bredare återhämtning under 2026 men vi vet också att förutsättningarna kan ändras snabbt i en turbulent omvärld. Det blir intressant att se om utvecklingen håller i sig, säger Ulrica Hedman, vd på Fastighetsbyrån.

Att vädret blev kallare och torrare än väntat i början av året har fått elpriserna att stiga kraftigt. Systempriset landar på 1,15 kr per kWh mer än dubbelt så högt som i januari i fjol. Trenden väntas fortsätta under resten av vintern och våren, enligt elbolaget Bixias uppdaterade vinterprognos. Prognosen för hela vinterkvartalet har därmed justerats upp rejält. Systempriset för januari till mars väntas nu landa på en krona per kWh – att jämföra med de 65 öre som terminsmarknaden trodde i december.

– När elförbrukningen stiger kraftigt är det vattenkraften man vänder sig till, vilket ger producenterna möjlighet att höja priserna. Det gör att elpriserna för hela vinterkvartalet väntas bli minst 40 procent högre än i fjol, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Hydrologin är en avgörande faktor för elpriset i Norden. Ju svagare hydrologisk balans desto högre elpriser, eftersom det finns mindre vatten tillgängligt för elproduktion. Senast läget var lika ansträngt var under vintern 2022–2023. Att det har varit kallt även i Europa har drivit upp bränslepriserna, vilket också påverkar elpriserna i Skandinavien till viss del.

– Vi tar inte igen det här underskottet på bara några veckor. Vi kommer att gå ur vintern med låga nivåer i vattenmagasinen och det lär påverka elpriserna åtminstone ända fram till sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Elpriserna i Sverige varierar geografiskt och är generellt högre i söder (SE3, SE4) än i norr (SE1, SE2) på grund av nätbegränsningar, men under början av 2026 har även norra Sverige drabbats av historiskt höga priser. Priserna per den 11 februari 2026 ligger kring 135–158 öre/kWh i samtliga områden.

Aktuella spotpriser (februari 2026):

SE1 (Luleå): Ca 135–158 öre/kWh

SE2 (Sundsvall): Ca 135–154 öre/kWh

SE3 (Stockholm): Ca 135–156 öre/kWh

SE4 (Malmö): Ca 135–156 öre/kWh

Risk för framtida chockhöjningar för landets BRF:er. Det visar de senaste siffrorna för avgiftsutvecklingen i svenska bostadsrättsföreningar enligt SBC, Sveriges Bostadsrättscentrum. Snittavgiften för en BRF har stigit med 3,87 procent sedan januari 2025.  Siffrorna som tagits fram av SBC baseras på avgiftshöjningar från cirka 3 900 bostadsrättsföreningar i Sverige. Mellan januari 2024 och januari 2025 ökade avgifterna i snitt med 5,32 procent. Motsvarande period 2025 till 2026 ökade avgifterna i snitt med 3,87 procent. En ökningstakt som kan komma att påverka många bostadsrättsföreningar under 2026.

- I många fall ser vi att avgifterna fortfarande ligger under den nivå som krävs för att täcka både löpande kostnader och ett långsiktigt sparande till underhåll, säger Jenny Söderberg, ekonomisk expert på SBC.

Enligt SBC väljer många föreningar att hålla avgifterna låga för att öka sin attraktivitet på bostadsmarknaden. När avgiften inte justeras i takt med de faktiska kostnaderna och framtida behov skapar det i stället problem i framtiden. Föreningen riskerar då att bygga upp en underhållsskuld eller tvingas öka belåningen, något som på sikt kan bli betydligt mer kostsamt för medlemmarna.

– Avgiften ska inte ses som ett konkurrensmedel på bostadsmarknaden, utan som ett verktyg för att säkra föreningens ekonomi över tid. Föreningar som väljer att hålla avgiften artificiellt låg riskerar i stället att tvingas till kraftiga höjningar längre fram, när större underhåll eller ökade kapitalkostnader inte längre går att skjuta upp, säger Jenny Söderberg.

Nästan varannan bostadsrättsförening i Stockholmsregionen höjer avgiften vid årsskiftet, vilket är något fler än ifjol, visar siffror från HSB Stockholm. Avgiften höjs med 2,4 procent i snitt, och bland de som höjer är snittet 5,2 procent.

– Att snittavgiften höjs trots en lägre styrränta är givetvis positivt. Och det behövs, för även om räntetrycket nu lättar påverkas alla föreningar påtagligt av att de taxebundna kostnaderna stiger så pass kraftigt, säger Cecilia Jutell, analytiker på HSB Stockholm.

Enligt Nils Holgersson-rapporten som presenterades den 5 november har kostnaderna för de så kallade nyttorna – avfall, vatten och avlopp, fjärrvärme och elnät – stigit nationellt med nära 60 procent sedan 2022.

Även om höjningarna anses vara ett steg i rätt riktning bedömer Cecilia Jutell att den genomsnittliga avgiften fortsatt är för låg för att täcka framtida underhållskostnader av fastigheterna. Under 2024 var det genomsnittliga sparandet till framtida underhåll 165 kr/kvm/år, långt ifrån rekommendationen på 300 kr/kvm/år. De fem senaste åren har sparandet sjunkit med över 30 procent.

– Vi får inte glömma att snittavgiften knappt höjdes alls under nollränteåren, trots att driftkostnader steg. Det betalar många föreningar för i dag. Årets höjning liknar mer en indexering, vilket är önskvärt. Men den räcker inte för att nå ett fullgott sparande till framtida underhåll.

Statistiken baseras på nyckeltal från 610 bostadsrättsföreningar i Stockholmsregionen.