Den norrländska vårfloden är ovanligt svag i år, vilket kan bidra till att elpriset fram till midsommar kan bli nästan dubbelt så högt jämfört med samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni. Efter april månad som varit relativt dyr väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.

– Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir enligt Bixia.

– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.

Enligt Fastighetsbyråns senaste Mäklarpanel fortsätter återhämtning på bostadsmarknaden. Efterfrågan på bostäder är starkast i Stor-Stockholm där det börjar närma sig en balans mellan köpare och säljare. Däremot anses de nya bolånereglerna inte ha påverkat marknaden efter att de trätt i kraft. Utbudet har ökat i samma utsträckning som efterfrågan.

Den effekt som är tydligast på riksnivå är minskad efterfrågan på renoveringsobjekt, vilket 23 % av mäklarna ser. Men påverkan ser olika ut på olika typer av orter. Jämför man Stor-Stockholm och Mindre ort kan man se att påverkan på renoveringsobjekt är betydligt mer påtaglig på mindre orter.

– Påverkan av begränsningar av utökning av lån, till exempel för renoveringar, har kommit lite i skym undan. Det är hittills den effekt som är tydligast, framförallt på mindre orter. De nya reglerna kommer att leda till större prisskillnader mellan bostäder med och utan renoveringsbehov, säger Ulrica Hedman, vd på Fastighetsbyrån.

Samtliga av landets bostadsrättsföreningar ska från och med i år följa och tillämpa K3, vilket innebär att det måste göras en mer detaljerad redovisning än tidigare K2. Förändringen innebär ett utökat ansvar för hur föreningens ekonomi redovisas och ställer högre krav på styrelsen. Bakgrunden till det nya kravet som ställs är att det ska ger en mer transparent bild av bostadsrättsföreningarnas ekonomi.

– Vi vet att många styrelser redan upplever att ekonomi och juridik är utmanande. När regelverket nu blir mer omfattande ökar kraven ytterligare. Därför är det viktigt att se över sina rutiner och säkerställa att rätt kompetens finns på plats, säger Jenny Söderberg, ekonomisk expert på SBC.

Parallellt med lagändringen har förseningsavgiften höjts till 7 500 kronor för företag och föreningar som inte lämnar in årsredovisningen inom föreskriven tid. Följs inte reglerna kan det få både ekonomiska och juridiska konsekvenser. Förutom förseningsavgifter kan det i förlängningen leda till mer allvarliga följder för

föreningen.

– En försenad årsredovisning är inte bara en formalitet. Det kan få både ekonomiska och juridiska konsekvenser för föreningen och i vissa fall även för de ansvariga i styrelsen. Därför är det viktigt att börja arbetet i god tid och ta hjälp om kunskapen saknas, avslutar Jenny Söderberg.

SBCs råd:

1. Säkerställ att styrelsen har grundläggande kunskap om K3 Det mer omfattande regelverket ställer högre krav på förståelsen för föreningens ekonomi och redovisning.
2. Se över rutinerna för årsredovisningen i god tid. Arbetet bör påbörjas tidigt för att undvika förseningar och onödiga avgifter.
3. Ta stöd av extern kompetens vid behov. Om kompetensen saknas i styrelsen kan det vara klokt att ta stöd av föreningens ekonomiska förvaltare eller revisor.

De nya bolånereglerna sänker trösklarna in på bostadsmarknaden, menar Länsförsäkringar. För en en enrumslägenhet på 33 m2 innebär det högre bolånetaket att kontantinsatsen minskar med närmare 90 000 kronor i riket och drygt 130 000 kronor i Stockholms län. Samtidigt kan det slopade skärpta amorteringskravet sänka inkomstkravet för ettan i Stockholm med drygt 2 400 kronor i månaden.

– De nya bolånereglerna gör att fler kan köpa en bostad genom ett utökat låneutrymme. Samtidigt innebär de ett större personligt ansvar att hålla belåningen på en nivå som är hållbar över tid, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Stormen Dave har orsakat omfattande skador runt om i landet enligt försäkringsbolaget Folksam. Hittills har företaget tagit emot omkring 1 200 skadeanmälningar från sina kunder. De hårdast drabbade områdena är Västra Götaland, Halland och västra Småland, men skador har även rapporterats från delar av Skåne, Östergötland och Värmland.

– Trots att stormen var relativt kortvarig och hade lägre vindstyrkor än stormen Johannes i vintras, ser vi nu likvärdiga skadevolymer, vilket beror på att Dave drog in över områden med tätare bebyggelse, säger Tobias Håkansson, sektionschef sakskador Folksam.

Den största delen av skadorna består av träd som fallit över tomtmark och byggnader, samt nedblåsta vindskivor, takpannor och andra takdetaljer. Det förekommer även fall där kringflygande föremål, exempelvis utemöbler och studsmattor orsakar skador.

SBC har nu tagit fram den nionde upplagan av Sveriges Bostadsrättsrapport 2026. Den visar att oron för den egna bostadsrättsföreningens ekonomi fortsätter att stiga för femte året i rad. Avgiftshöjningar är den klart största farhågan. Samtidigt svarar drygt åtta av tio att föreningen har höjt avgiften det senaste året. Sveriges Bostadsrättsrapport 2026 bygger på en undersökning genomförd av Ipsos, med svar från 2 100 bostadsrättsägare över hela landet. Rapporten visar att den ekonomiska oron har bitit sig fast i många av landets föreningar. Bland de som uppger att de är oroliga är avgiftshöjningar det största orosmolnet, något som närmare hälften av de svarande anger. Därefter följer oro för räntehöjningar, oförutsedda kostnader och bristande kompetens i styrelsen.