Har du frågor som rör föreningen och styrelsearbetet? Frågor om renovering, upphandling, avtal eller något annat? Ställ din fråga till oss så ska vi låta våra experter svara. Vi försöker svara på alla frågor som kommer in men kan tyvärr inte garantera att vi svarar på alla beroende på att frågeanhopningen är stor under vissa perioder. Klicka här, skriv din fråga och skicka till oss
Läsarfrågor och expertsvar som rör styrelsen och styrelsearbetet
Styrelsen vägrar svara revisorn
Hej, jag är förtroendevald revisor i vår Brf, vi har även en extern revisor. När styrelsen inte svarar på en del frågor jag ställer, har jag då någon möjlighet att kräva ett svar eller är det upp till styrelsen om de vill svara eller ej?
Med vänlig hälsning, Birgitta
Svar: Om revisorn har frågor som är relevanta för uppdraget bör styrelsen svara på dessa. Det är trots allt i revisorsberättelsen det framgår om styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet. Upptäcker revisorn felaktigheter är det viktigt att informera styrelsen så de får en möjlighet att åtgärda problemen. Gör styrelsen inga åtgärder ska det tas upp i revisionsberättelsen.
Revisorns uppdrag är att granska föreningen. Främst handlar uppdraget om att göra ekonomisk kontroll (granskning av årsbokslutet) och förvaltningskontroll, d.v.s. se till att styrelsen sköter sitt uppdrag. I förvaltningskontrollen ingår att granska den tekniska förvaltningen och kontrollera att styrelsen ser till att byggnader och mark sköts på ett tillfredsställande sätt samt att de förändringar föreningen beslutat om genomförs, vilket framgår av årsmötesprotokollet.
Revisorn har tystnadsplikt, även efter att uppdraget upphört. Men till föreningsstämman är revisorn skyldig att lämna all information som stämman begär, såvida informationen inte kan skada föreningens eller enskilda medlemmars intressen. Revisorn måste även lämna ut alla upplysningar om föreningen till en medrevisor, särskild granskare eller en ny revisor. Det är tillåtet eftersom de också har tystnadsplikt.
Karin Urbina Rutström,
bostadsjournalist, redaktör
Revisor som stämmoordförande
Hej! I föreningen sitter revisorn som stämmoordförande. Han bor i området. Det är väl jäv? Har en fråga till. Det finns 8 förråd i området som man bestämde att hyra ut. Ingen i området fick information om detta utan alla styrelseledamöter tar var sitt förråd och några av styrelsens goda vänner fick ett förråd. Detta dagas upp flera år efteråt. Hur ska man hantera detta?
Med vänlig hälsning, Agnetha
Svar: Det är kanske olämpligt men det finns inget allmänt hinder att revisorn sitter stämmoordförande. Ett sätt att undvika situationen är att prata med styrelsen och föreslå att någon annan engageras att sitta ordförande under stämman.
Många föreningar brukar mot arvode anlita utomstående personer med erfarenhet av bostadsrättsjuridiska frågor som får i uppdrag att hålla stämman. När det gäller förråd ska styrelsen eftersträva att de fördelas rättvist enligt tydliga principer. Den grundläggande principen är att alla medlemmar ska behandlas lika.
Olika behandling av medlemmar kan vara tillåtet men det ska vara sakligt motiverat. Om en styrelse tillgodoser behov som inte är sakligt motiverade bryter den mot principen om medlemmars lika behandling. Sådana beslut kan av domstol förklaras ogiltiga.
Det är dock inte ovanligt att förråden fördelas orättvist mellan lägenheterna exempelvis så att vissa har flera förråd medan andra inte har några alls. Tyvärr finns det ingen särskild lagreglering. Det som man bör titta på är vad det står i de ursprungliga upplåtelseavtalen.
Det kan vara så att upplåtelsen av bostadsrätterna även omfattar förråden. Kontrollera att om det allmänt anges att det ska finnas tillgång till förråd eller anges visst märkt förråd, samt om förråd i lägenhetsförteckningen.
Om vissa medlemmar har flera förråd bör de uppmanas att redovisa vad de har för stöd för detta. Betalar de extra för förrådet binder detta föreningen, men är det gratis kan uppsägning emellertid ske med skälig uppsägningstid.
Lösa uppgifter om muntligt löfte från en tidigare ordförande har litet bevisvärde. Vid omfördelning av förråd är det rimligt att stora lägenheter får större förråd än små. Om möjligt ska likvärdiga lägenheter tilldelas likvärdiga förråd.
Jörn Liljeström, advokat,
specialkompetens – bostadsrätt
Information om försäljningspris
Har en medlem i föreningen rätt att kräva information om försäljningspriset på lägenhet som säljs i föreningen? Alltså om en annan medlem säljer sin lägenhet och styrelsen får kopia av avtalet som bifogas lägenhetsregistret. Då vill ”grannen” veta priset och menar att det skall styrelsen lämna ut till honom.
Mvh – Anna
Svar: Den enda som har rätt att begära ut ett utdrag ur lägenhetsförteckningen är lägenhetsinnehavaren. Annan medlem kan således inte begära att utfå uppgifter om annan lägenhet i föreningen. Detsamma gäller vid försäljning av medlems lägenhet.
Föreningen ska skydda sina medlemmars integritet och inte utge information om inte föreningen är tvungen till det enligt lag. Det är däremot möjligt för nyfikna att använda offentliga källor som Booli och Hemnet för att se slutpriser med mera.
Jörn Liljeström, advokat,
specialkompetens - bostadsrätt
Krav för medlemskap
När det kommer en ny köpare till brf, (för att godkännas för medlemskap) vilka frågor ska då ställas till denne och vilka undersökningar BÖR eller SKA göras. Det har tidigare inte funnits några klara regler och vi vill nu göra det så att det blir helt rätt. Ser tacksamt emot ett svar från er.
A.M
Svar: En medlemskaps-ansökan får nekas på grund av ekonomiska skäl om föreningens stadgar inte säger annat. Frågor kan därmed ställas avseende lön, anställningssituation samt betalningsanmärkningar.
Andra skäl som kan framgå av lag och stadgar är krav på att avsikten är att bo permanent i lägenheten. Då kan frågor ställas avseende personens avsikt att bo i lägenheten samt personens övriga innehav av fastigheter eller lägenheter. Mindre ofta förekommer att sökande kan förväntas brista i att följa vad som gäller i föreningen, exempelvis om någon flyttar in innan medlemskap beviljats och kraftigt missköter tvättstugan eller liknande.
Vissa föreningar har även krav på viss ålder för medlemskap, så kallat seniorboende, sådana villkor kan dock kritiseras. Då det finns fog för att det utgör diskriminering baserat på ålder bör sådant användas med försiktighet och eftertänksamhet baserat på att faktiska förutsättningar kräver sådan inriktning.
Jörn Liljeström, advokat,
specialkompetens - bostadsrätt
Dubbla poster – både ordförande och kassör
Jag undrar om det är OK att den person som är ordförande också kan vara kassör? Tacksam för klarhet i denna situation.
Ulla
Svar: Såvida ni inte har särskilda regler i era stadgar där det anges att ledamöter inte kan inneha flera dubbla poster finns det inget som hindrar en ordförande från att även vara kassör. Det enda som anges i lagen om ekonomiska föreningar 7. Kapitlet 1 § är att "en ekonomisk förening ska ha en styrelse med tre eller flera ledamöter." 17 § samt "En av styrelsens ledamöter ska vara ordförande i styrelsen."
Vanligtvis är det styrelsen som väljer ordförande såvida inte något annat beslutats på stämman eller det finns något särskilt angett i stadgarna kring hur valet av ordförande ska gå till. Om styrelsen väljer en ordförande och det exempelvis finns två kandidater är det lämpligt att fatta beslut genom röstning.
I den här situationen är det lämpligt att välja att ha sluten röstning. Men tänk på att blir det oavgjort då avgörs valet av ordförande genom lottning
Karin Urbina Rutström,
bostadsjournalist, redaktör
Begäran om renoveringsanmälan – rätt eller fel?
Hej! Har styrelsen rätt att begära renoveringsanmälan samt intyg efteråt på att allt är gjort av godkända firmor? Vi vill exempelvis ha våtrumsintyg.
Med vänlig hälsning, Stephan
Svar: Om åtgärderna är sådana att de inte kräver föreningens godkännande (jfr 7 kap 7 § bostadsrättslagen) har föreningen endast rätt att kräva att arbetet utförts fackmannamässigt. Om godkännande krävs, exempelvis om åtgärderna avser ingrepp i föreningens stam, har föreningen rätt att kräva renoveringsanmälan samt intyg från godkända firmor.
Jörn Liljeström, advokat,
specialkompetens - bostadsrätt
Ersättning för skador efter snöras
Frusen snö som rasar ner från taket och slår sönder prylar (trädgårdsbord, utekrukor m.m.) på uteplats som medlem med nyttjanderätt av uteplats har på markplanet. Är styrelsen ersättningsskyldig av sönderslagna saker?
Göran
Svar: Ja! Det är bostadsrättsföreningen skyldighet att se till att snö och is som kan rasa ned från tak tas bort. Det ska göras "utan oskäligt dröjsmål" viket normalt innebär snön och isen ska tas bort omedelbart.
Om det inte görs och en olycka sker vilar ett tungt ansvar på föreningen som kan bli skyldig att betala för skadan, ansvaret kan antingen drabba föreningen eller enskilda ledamöter i styrelsen. I det här fallet blev det endast materiella skador. Men om det blivit en allvarlig olycka, kan det leda till att det utdöms böter eller till och med fängelse.
Karin Urbina Rutström,
bostadsjournalist, redaktör
Ersättning till ordförande som avgått
Hej! Vi har haft en extern ordförande under det senaste året. Men hen sjukskrev sig under hösten och har inte hörts av efter det. Stämman blev framflyttad till hösten. Den externa ordföranden deltog inte och en ny ordförande som är medlem i föreningen valdes då. Vi fick
nyligen ett mail med krav om ersättning för vissa åtaganden från den tidigare externa ordföranden. Det gällde samtal som hen haft med boende och förvaltare. Borde hen inte som sjukskriven, överlåtit dessa frågor till styrelsen?
Hur går vi tillväga? Inte ska vi behöva betala hen när hen inte innehaft posten som ordförande under den här tiden?
Mvh Brf Öbo
Det förekommer att en del föreningar väljer en extern styrelseordförande som arbetar på uppdragsbasis. Uppdraget har förstås upphört när ny ordförande valts. Om sådan lösning valts gäller det som normalt gäller nämligen att utfört arbete ska ersättas under tid uppdragsförhållandet pågår.
Jörn Liljeström, advokat,
specialkompetens – bostadsrätt
Kan säljare godkänna ny medlem?
Hej! Om en säljare av en bostadsrätt sitter i styrelsen kan denna godkänna köparens medlemskap utan att det blir jäv. I ett fall så godkände ordförande medlemskap och där er godkände säljaren de som sitter som ordinarie i styrelsen. Är det okej eller ska det göras om av andra i styrelsen.
Själv tycker jag inte att det är fel då ordförande godkände först medlemskapet och sedan säljaren som sitter i styrelsen. Det ska ju vara två som godkänner det enligt stadgarna.
/Royne
Svar: Under förutsättning att det saknas skäl att neka medlemskap så är beslutet problemfritt, styrelsen var ändå beslutsför. Man ska dock alltid lämna styrelserummet när ärendet tas upp om man är jävig, som säljaren var i det här fallet.
Jörn Liljeström, advokat,
specialkompetens – bostadsrätt
Extra utbetalningar till styrelsen utan stämmobeslut
Vår styrelse har av stämman godkända arvoden men har infört ett nytt konto – övriga arvoden. Där det under flera år utbetalats flera hundratusen kronor till styrelsens ledamöter. För detta finns inget stämmobeslut.
När vi påtalar detta får vi svaret att för dessa utbetalningar behövs inget stämmobeslut. ”Revisorerna har ju godkänt årsredovisningen, vi kommer att fortsätta med dessa utbetalningar”. Men revisorerna kan väl inte sätta sig över lagen. Vi anser detta vara straffbart enl. brottsbalkens 10 kap. § 5.
Mvh medlemmar
Svar: Beslut om arvode till styrelsen måste fattas av stämman för att vara giltiga. Det är inte säkert att det är fråga om brott. Men det kan vara möjligt för föreningen, kanske efter byte av styrelse, att kräva tillbaka pengarna.
Det kan också vara möjligt att driva skadestånd mot styrelseledamöter som fått pengar utan rättslig grund genom att minst en tiondel av medlemmarna motsätter sig att ansvarsfrihet beviljas och föreningen sedan väcker skadeståndstalan mot styrelseledamöterna.
Problemet med alltför stora arvoden är att det ger enskilda styrelseledamöter incitament att klamra sig fast vid styrelseuppdraget trots att det kanske inte är bäst för föreningen. Det finns en risk att de gör sig ekonomiskt beroende av att sitta i styrelsen. Eftersom en plats i styrelsen ger möjlighet att driva opinion etc. kan sådant motiv förvränga både beslutsfattande och föreningens funktion.
Det är därför viktigt att arvodena generellt är på en nivå där det är belastande, och inte riktigt värt det, att sitta i styrelsen. Då blir det också ”rätt” personer som ställer upp, de som inte gör det för egen del utan för att de vill bidra till att föreningen fungerar.
Jörn Liljeström, advokat,
specialkompetens – bostadsrätt
Ansvar vid brand
Hej, är ordförande i en bostadsrättsförening. I vintras hade vi en brand i huset som slutade så olyckligt att en person avled. Endast den avlidnes bostadsrätt brandskadades. Polisen har lagt ned undersökningen angående allmänfarlig vårdslöshet (pga. att innehavaren avled). Den tekniska undersökningen tydde på att branden kan ha orsakats av vårdslöshet av bostadsrättshavaren som var rökare.
Eftersom polisen lade ned undersökningen tar den avlidnes försäkringsbolag inget ansvar för renoveringen av den brandskadade lägenheten. Det innebär att allt hamnar på husets försäkringsbolag, vilket nu har i uppgift att återställa bostadsrätten i sitt ursprungliga skick (som innan branden). Eftersom föreningens försäkringbolag gör åldersavdrag innebär det att vår bostadsrättförening kommer att få stå för cirka 80 procent av alla kostnader plus självrisken.
Kan detta stämma att vi blir ansvariga när vi egentligen bara varit åskådare till händelsen? Är det vår skyldighet att nu styrka att den avlidne varit vårdslös och orsakat branden? Om vi nu är ansvariga att ta denna kostnad.
Har vi då möjlighet att för den nya bostadsandelsägaren för denna specifika lägenhet, som vi nu renoverar, att höja månadsavgiften för att kompensera oss för de kostnader vi får, d.v.s. vi höjer bara avgiften för denna bostadsrättsandel?
Svar: Bostadsrättsföreningen är skyldig att åtgärda skador i fastigheten som uppstått till följd av brand. Det blir därför föreningens försäkring som tas i anspråk. Eftersom ert försäkringsbolag gör åldersavdrag, kommer föreningen att få betala en del av kostnaderna för återställande, ur egen ficka. Det är hårda bud, men det är det som gäller.
Det är ofta problematiskt att styrka vårdslöshet, särskilt under sådana fruktansvärda omständigheter att bostadsrättsinnehavaren omkommit i branden. Om föreningen inte kan styrka vårdslöshet betyder det att alla kostnader stannar på föreningen. Det är inte heller tillåtet att enbart höja avgiften för just denna lägenhet, kostnaderna ska fördelas som alla andra förenings gemensamma kostnader.
Jörn Liljeström, advokat,
specialkompetens – bostadsrätt
Utgivning av nycklar
Hej! Jag har en fråga när det gäller utgivning av nycklar vid nya lås i entrédörrar. Bör man dela ut antal nycklar efter andelstal så att den som bor i en fyrarumslägenhet får fler än den som bor i en tvårumslägenhet. Exempelvis att bostadsrättshavare som bor i en fyrarummare får fyra stycken nycklar och den som bor i en tvårummare får två. Sedan får respektive lägenhetsinnehavare köpa till fler vid behov, eller skall man göra på annat sätt?
Mvh Johan
Svar: Föreningen får inte försvåra för de boende att komma till och från sin lägenhet. Varje hushåll måste få ha nycklar så det räcker till alla de som bor i lägenheten och de boende själva tycker att de behöver en nyckel.
Jörn Liljeström, advokat,
specialkompetens – bostadsrätt
Vuxna barn flyttar in i föräldrarnas 55+
Hej, vi är en så kallad. 55+förening och vi undrar hur vi lämpligast hanterar följande scenario som vi inte accepterar. En person 55+ köper en lägenhet och blir medlem, men flyttar inte in, istället flyttar hens barn in.
I våra stadgar står det att det avsedda ändamålet med lägenheten är permanentbostad för bostadsrättsinnehavaren. Om köparen mantalsskriver sig på adressen alternativt inte gör det, har det någon betydelse i sammanhanget?
Tacksam för svar Bengt-Åke
Svar: Det rör sig om en andrahandsupplåtelse och kräver tillstånd från föreningens styrelse. Utan sådant tillstånd kan föreningen skicka en rättelseanmodan och därefter, om rättelse inte vidtas, säga upp bostadsrätten som förverkats på grund av den olovliga andrahandsupplåtelsen.
Att innehavaren står skriven på adressen men i praktiken inte bor där ändrar inget eftersom det i sådant fall ändå är fråga om en otillåten andrahandsupplåtelse. Detta gäller oavsett om hyra betalas eller inte och gäller även bostadsrättsinnehavarens vuxna barn. Om bostadsrättshavaren faktiskt bor i lägenheten har han eller hon självklart rätt att ha sina barn eller andra boende hos sig.
Jörn Liljeström, advokat,
specialkompetens – bostadsrätt
Neka ansvarsfrihet
Hej, jag blev vid senaste årsstämman suppleant i styrelsen för vår bostadsrättsförening, och har tidigare varit ledamot. Efter att ha fått insikt i styrelsens nuvarande arbete så känner jag inte längre att jag har förtroende för tagna beslut och deras handlag med föreningens ekonomi. Om styrelsen inte beslutar att göra vissa ändringar under nuvarande år vill jag inte ge styrelsen ansvarsfrihet vid nästa stämma. Kan jag göra det som suppleant? Vad får det för konsekvenser för föreningen?
Mvh Malin
Svar: Du kan välja att inte ge ansvarsfrihet i din egenskap av medlem i föreningen. Du kan vid stämman, under den aktuella beslutspunkten, redovisa för medlemmarna om varför du inte tycker att de ska beviljas ansvarsfrihet.
Du har alltid rätt att göra din röst hörd då. Det krävs endast att en tiondel av de röstberättigade medlemmarna i föreningen går emot förslaget att bevilja ansvarsfrihet för att öppna för eventuella rättsliga åtgärder mot styrelsen under en begränsad tid. Om styrelsen har agerat felaktigt på ett allvarligt och skadeståndsgrundande sätt så blir konsekvensen att föreningen kanske behöver anlita ombud och kanske pröva tvisten i domstol.
Jörn Liljeström, advokat,
specialkompetens – bostadsrätt
Rösta bort styrelseledamot.
Hej! Jag undrar om styrelsen kan rösta bort en ledamot ur styrelsen som vägra avgå självmant efter att denne har förverkat sin plats i styrelsen av olika anledningar?
Tack på förhand! Susanna
Svar: Nej! Styrelsen ledamöter utses av föreningsstämman. En ledamot eller suppleant kan frivilligt avgå, men det är upp till ledamoten och inget styrelsen kan besluta. När en ledamot avgått går suppleanter in istället för hen fram till nästa ordinarie stämma. Om inget annat beslutats är det föreningens ordförande som, vid styrelsemötet, avgör vem av suppleanterna som ska tjänstgöra. Bostadsrättsföreningens styrelse ska bestå av minst tre ledamöter.
Karin Urbina Rutström,
bostadsjournalist, redaktör
Jäv? Kassören och revisor har gemensam firma
Hej! Vi är en liten bostadsrättfsörening. Vår kassör och revisorskonsult har redovisningsföretag tillsammans. Det känns inte okej att den som skriver årsredovisningen har företag tillsammans med den som skriver under som revisor. Jag har förstått att revisorn är till för att skydda medlemmarna och vår enda chans att se att allt går rätt till. Är detta jäv moraliskt eller korrekt enligt lag ? I vilken lag och paragraf kan jag läsa om detta?
Tack Jenny
Svar: Det är olämpligt att det finns en sådan koppling mellan styrelseledamot och revisor. Det är jämställbart med jäv och grunderna för jävsbedömning. I lagen kommer jävsreglerna till uttryck i Lagen om ekonomiska föreningar (LEF) och beskrivs i förarbeten och kommentar till denna. Vad gäller revisor börja med att läsa LEF 8 kap 19§ och för styrelseledamot kan man läsa LEF 7 kap 23§. Juridiken är dock sådan att det inte ger så mycket att läsa lagen om man inte är jurist, de tolkningar man gör utan utbildning inom området är ofta felaktiga.
Jörn Liljeström, advokat,
specialkompetens – bostadsrätt
Avdrag på arvode
Hej! Jag undrar om det är lagligt och vanligt att det dras bort en summan från arvodet om man har förhinder att komma på möte?
Med vänlig hälsning, Marie
Svar: Det normala är att stämman beslutar om arvodets storlek och överlämnar till styrelsen att fördela arvodet inom sig. Det är också normalt att arvodet avspeglar ansvars/arbetsbörda. Det är därför rimligt att ha ett system där den som inte närvarar inte heller får arvode. Antalet möten kan variera beroende på föreningens storlek och pågående projekt.
Karin Urbina Rutström,
redaktör och bostadsjournalist
Avgift för brandlarm
Hej, jag sitter som sekreterare i en Brf. Vi hade ett brandtillbud i en lägenhet i höstas. Tack vare att hantverkare kom in i lägenhet strax efter det börjat brinna kunde elden släckas. Styrelsen har nu skrivit kontrakt med ett företag som installerar brandlarm i varje lägenhet som är uppkopplat till ett väktarbolag. Kostnaden är cirka 99 kronor per lägenheter och månad.
Nu anser en boende att vi inte kan belasta medlemmarnas privata ekonomi med denna summa. Vad gäller? Kan styrelsen själva ta detta beslut?
Med vänlig hälsning, Kristina
Svar: Bostadsrättsföreningen har inte rätt att ta ut annan avgift än vad som framgår av stadgarna, som i sin tur ska följa lagen. Om inte stadgarna är väldigt speciella så är föreningen förbjuden att ta ut en särskild fast avgift för brandvarnare.
Jörn Liljeström, advokat,
specialkompetens - bostadsrätt
Underhållsplanen
Hej! Vad gäller angående underhållsplanen? Har varje medlem rätt att få ta del av den? Jag har inte sett någon sedan jag flyttade in i min bostadsrätt.
N.N
Svar: Vad gäller underhållsplan är inte föreningen skyldig att utge någon sådan. Däremot finns rätt att på föreningsstämma fråga om allt som har betydelse för bedömning av föreningens ekonomi, exempelvis planering av kommande underhåll. Om svar inte kan ges direkt på stämman ska den som begär det senare få en skriftlig information som också ska hållas tillgänglig för dem som vill se informationen senare.
Jörn Liljeström, advokat,
specialkompetens - bostadsrätt
Beslut under övriga frågor – rätt eller fel?
Hej! Får man ta beslut under övriga frågor vid årsstämmor och medlemsmöten? I våra stadgar står inget om detta.
Mvh Sune
Svar: Det är inte lämpligt. Beslut på en stämma får enbart tas i frågor som finns med på den dagordning som gått med i kallelsen till stämman. Det är en av de starkaste regler som finns när det gäller lagen för ekonomiska föreningar. Sådana beslut kan dessutom klandras genom att talan väcks vid allmän domstol. Det finns då stor risk för att beslutet förklaras ogiltigt vid en rättslig prövning.
Karin Urbina Rutström,
redaktör och bostadsjournalist
Ersättning för arbete utanför styrelseuppdraget
Hej! Vi har i vår styrelse haft en del diskussioner om eventuell ersättning för något man gör som inte ingår i styrelsearbetet, till exempel reparationer eller renovering av lokaler. Jag undrar om det är vanligt att det utgår ersättning till styrelsemedlem för arbete som inte ingår i styrelsens normala arbetsuppgifter, enligt exempel ovan.
Med vänliga hälsningar, Olle
Svar: Det är olämpligt, och konstituerar ofta jäv, att styrelsen uppdrar åt enskilda styrelseledamöter att utföra underhålls- och reparationsarbete i föreningen. Styrelsen bör hålla sig till styrelsearbete och uppdra åt andra att utföra arbetet. Risken för korruptionökar väsentligt om man blandar alla uppgifter och någon kan bli beroende av extra påhugg från föreningen för sin försörjning, vilket är osunt.
Jörn Liljeström, advokat,
specialkompetens - bostadsrätt
Höjd kostnad för el
Hej!
Styrelsen i vår förening har beslutat att höja kostnaden för el som debiteras i samband med avgiften (ej efter förbrukning). De valde då även att debitera retroaktivt för de senaste sex månader, är detta ok? Utan förvaring fick alla medlemmar en ökad kostnad på cirka 2500 kronor att betala denna månad.
Tack på förhand! Med vänlig hälsning, K
Svar: Det är endast föreningens styrelse som årligen kan fatta beslut om höjning eller sänkning av månadsavgiften. Styrelsen ska hålla koll på föreningens ekonomi och se till att höja avgiften. Men man rekommenderar att det sker i små steg, exempelvis några procent varje år. Främst handlar det om att ha täckning för inflation och allmänna kostnadsökningar.
Tyvärr kan det dock bli så att det uppstår en situation som gör att styrelsen måste höja månadsavgiften kraftigt. Det kan även gälla retroaktiva höjningar om det under en tid uppstått ökade kostnader som man tidigare inte tagit höjd för.
Det finns inget som säger att höjningar måste meddelas lång tid i förväg. Många föreningar har möjlighet att ta ut avgift för el efter förbrukning. Det framgår av stadgarna om det är så. I sådana föreningar kan man höja avgiften när man konstaterar att förbrukningen är högre
Karin Urbina Rutström,
redaktör och bostadsjournalist
Bygga uterum på föreningens mark - vem godkänner?
Hej!
Om en medlem vill göra en större förändring som påverkar huset eller marken krävs därför föreningsstämmans tillstånd - det räcker alltså inte med styrelsen beslut. Då är frågan: Om en boende vill bygga till ett uterum på föreningens mark, måste stämman godkänna detta.
Kan föreningsstämman göra ett generellt godkännande och att styrelsen får godkänna sådana tillbyggnader. Finns det något generellt avtal som kan användas för dylika ändamål. Gäller även för uppsättande av studsmatta på föreningens mark som boende i lägenheten får disponera.
Mvh Brf Öbo
Svar: I bostadsrättslagen finns en möjlighet att upplåta mark med bostadsrätt. Underhållsansvaret för uterummet kan sedan regleras i stadgarna. Det är en fungerande och långsiktigt hållbar lösning som möjliggör uterum. Naturligtvis bör samtliga som kan uppföra uterum, i så fall erbjudas samma möjlighet att få marken upplåten med bostadsrätt.
Ett annat hållbart sätt att hantera frågan är att säga nej. Det finns olika dåliga nödlösningar, bland annat avtal. Ett avtal gäller bara den det tecknas med. Det går att försöka avtala att köpare ska teckna samma avtal men om så ändå inte sker så har man inga bra tvångsmedel att få som man vill.
Det är inte en bra lösning och den kräver dessutom ett föreningsstämmobeslut. Vad gäller studsmatta så fungerar det hyfsat med avtal. Det är ju ingen permanent struktur och den kan lätt tas bort när bostadsrättsinnehavaren flyttar.
Men eftersom det är föreningens mark som disponeras krävs föreningsstämma. Det är betydligt bättre att föreningen står för studsmattan, föreningen har ändå fastighetsägaransvaret och då är det lika bra att föreningen har kontrollen över studsmattan också och kan göra det hela så säkert som möjligt.
Jörn Liljeström, advokat,
specialkompetens - bostadsrätt
