I en bostadsrättsförening är det stämman som beslutar om styrelsen ska få arvode och hur stort det ska vara. Arvodet bör vara rimligt med tanke på det ansvar, arbete och engagemang som styrelseuppdrag kräver. Styrelsearvodet betalas vanligtvis ut i slutet av året. De ska liksom andra utbetalningar följa föreningens attestregler, vilket innebär att en behörig person ska kontrollera att rätt summa betalas ut.
Om stämman beslutar om ett totalsumma för styrelsearvodet är det styrelsen som fördelar beloppet sinsemellan. Fördelningen sker oftast utifrån arbetsbörda och ansvar. Det är även viktigt vid beräkningen av arvodet utöver specifikt ansvar är engagemang, alltså hur mycket tid ledamoten lägger ned på sitt uppdrag.
Det är också vanligt att föreningar har en s.k mötesersättning, vilket innebär att ledamöter även får ersättning per möte där de närvarar. Mötesersättningen bör vara lika stor för alla ledamöter som närvarar på ett möte, oavsett vilken roll de har i styrelsen. Tänk dock på att även mötesersättningen ska fastslås på stämman.
Något som däremot bör undvikas är timbaserat arvode eftersom det lätt kan leda till att systemet missbrukas. Då det gör det lönsamt för ledamöter att ha många och långa möten.
Det finns olika faktorer som kan påverka storleken på arvodet. Den kan exempelvis vara storleken på föreningen, komplexitet och geografiska läger. Det är ganska vanligt att prisbasbeloppet som en grund för att indexera arvodet naturligt över tid.
Prisbasbeloppet fastställs av regeringen varje år och används för att beräkna olika ekonomiska förmåner, avgifter och ersättningar i Sverige. Det är kopplat till förändringar i konsumentprisindex och används som en standard för att hålla belopp uppdaterade med inflationen.
Det kan även vara så att arvodet beräknas per lägenhet. Det kan exempelvis röra sig om en sammanräknad summa som baseras på 1000–1500 kronor per lägenhet som sedan styrelsen får fördela mellan sig.
Storleken på arvoden
Föreningens ordförande har normalt sett det största ansvaret och den tyngsta arbetsbördan. Därefter följer vanligtvis sekreteraren, kassören och ibland informationsansvarig, som ofta har mer att göra än övriga ledamöter. En modell som brukar tillämpas är att det görs en procentuell förening av det fasta arvodet. Exempelvis att ordförande, som har stört ansvar, har störst procent av arvodet och övriga ledamöter delar lika på resten är en ganska vanlig uppdelning alternativt att de som har en tyngre arbetsbörda arvoderas lite mer utifrån det.
