SBC har nu tagit fram den nionde upplagan av Sveriges Bostadsrättsrapport 2026. Den visar att oron för den egna bostadsrättsföreningens ekonomi fortsätter att stiga för femte året i rad. Avgiftshöjningar är den klart största farhågan. Samtidigt svarar drygt åtta av tio att föreningen har höjt avgiften det senaste året. Sveriges Bostadsrättsrapport 2026 bygger på en undersökning genomförd av Ipsos, med svar från 2 100 bostadsrättsägare över hela landet. Rapporten visar att den ekonomiska oron har bitit sig fast i många av landets föreningar. Bland de som uppger att de är oroliga är avgiftshöjningar det största orosmolnet, något som närmare hälften av de svarande anger. Därefter följer oro för räntehöjningar, oförutsedda kostnader och bristande kompetens i styrelsen.

Mer än hälften av Fastighetsbyråns mäklare anger att de nya bolånereglerna som kom den 4 mars påverkar hur köpare och säljare agerar på bostadsmarknaden. Effekten är att en del säljare nu väljer att avvakta till efter 1 april, utifrån en förväntad prisuppgång. Medan vissa köpare vill köpa innan de nya reglerna träder i kraft. Framåt under 2026 tror mäklarna att de nya reglerna kommer göra det enklare för förstagångsköpare – men även minska efterfrågan på renoveringsobjekt.

- Vi ser tydliga spekulationseffekter utifrån att flesta förväntar sig att priserna kommer att stiga. Många säljare avvaktar och vissa köpare passar på innan de nya reglerna införs, vilket redan lett till att utbudet har minskat och att priserna stigit. Efter första april kommer sannolikt utbudet öka igen vilket kan motverka förväntade prisökningar under våren, kommenterar Ulrica Hedman, vd på Fastighetsbyrån.

- Mitt råd till både säljare och köpare är att utgå från sina behov och tänka långsiktigt. Att spekulera kring när det är exakt rätt tid att agera kan slå fel. Som vanligt gäller det att vara väl förberedd och påläst för att skapa de bästa förutsättningarna för en lyckad bostadsaffär, fortsätter Ulrica Hedman.

Aktiebolaget HSB Bostads ägare har beslutat om en nyemission. Ett kapitaltillskott på 300 miljoner kronor ska leda till nya markförvärv och fler byggstarter i Stockholmsregionen och på Gotland de kommande åren. HSB Bostad utvecklar nya bostäder i Stockholmsregionen och på Gotland på uppdrag av sina ägare*. De senaste åren har inflation, högre räntor, stigande byggkostnader och låg investeringsvilja i nyproduktion tvingat de flesta bostadsutvecklare att ställa om, så även HSB Bostad.

Enligt styrelseordförande Eva Sallkvist ska kapitaltillskottet ytterligare stärka bolagets finansiella ställning och skapa förutsättningar för framtida investeringar.

– Den utdragna lågkonjunkturen har självfallet satt sina spår, men nu syns ljuspunkter. Nyemissionen handlar ytterst om att kunna fullfölja vårt huvudsakliga uppdrag, att erbjuda nya bostäder åt våra medlemmar, säger Eva Sallkvist.

* HSB Bostad ägs gemensamt av HSB Stockholm, HSB ProjektPartner och HSB Södertörn.

Genom att stänga sin första fond kan bostadskreditfonden finansiera 10 000 bostäder. Finansieringen kommer att kunna göras genom att ett kapital på sex miljarder kronor kan användas och återinvesteras i nya krediter. Fonden uppskattas kunna finansiera omkring 10 000 nya bostäder under sin löptid.

Bostadskreditfonden, är en specialiserad kreditfond som erbjuder finansieringslösningar till etablerade bostadsutvecklare på den svenska marknaden. Fokus ligger på att skapa möjligheter att det byggs bostäder där behovet är som störst.
– Den svenska bostadsmarknaden har under lång tid haft ett tydligt underskott av nya bostäder, säger Hjalmar Sigurdarson, Head of Capital på Bostadskreditfonden.. En viktig orsak är att det har saknats tillräckligt robusta finansieringslösningar i vissa delar av marknaden.

Bostadskreditfonden etablerades för att minska finansieringsgapet och ge etablerade utvecklare möjlighet att genomföra projekt som annars riskerar att inte bli av.

-Vår modell, tillsammans med en statlig kreditgaranti via Boverket, skapar en stabil struktur där statens, investerarnas och de framtida boendes intressen möts.

Ambitionen är inte bara att öka antalet byggstarter, utan att skapa långsiktiga förutsättningar för ett mer behovsanpassat och hållbart bostadsbyggande.

Enligt en undersökning från Mäklarpanelen från Fastighetsbyrån, Sveriges största mäklarföretag undersökning har bostadsmarknaden svängt och mest fördelaktig är läget för säljare. Den största förändringen, jämfört med december, finns i Stor-Stockholm där övertaget för köparna är på den lägsta nivån sedan april 2022.

Totalt har 452 av företagets mäklare runt om i landet svarat på frågor om läget på bostadsmarknaden. På frågan ”För vilka är bostadsmarknaden mest fördelaktig just nu” blev snittet 3,56 på en skala mellan 0 (köparna) och 10 (säljarna). Det kan jämföras med 2,99 när samma fråga ställdes i december och 3,59 i januari 2025. Under hela 2025 har övertaget för köparna varit större än nu.

- Vi kan se tecken på en återhämtning på marknaden nu. Flera faktorer talar för en fortsatt och bredare återhämtning under 2026 men vi vet också att förutsättningarna kan ändras snabbt i en turbulent omvärld. Det blir intressant att se om utvecklingen håller i sig, säger Ulrica Hedman, vd på Fastighetsbyrån.

Att vädret blev kallare och torrare än väntat i början av året har fått elpriserna att stiga kraftigt. Systempriset landar på 1,15 kr per kWh mer än dubbelt så högt som i januari i fjol. Trenden väntas fortsätta under resten av vintern och våren, enligt elbolaget Bixias uppdaterade vinterprognos. Prognosen för hela vinterkvartalet har därmed justerats upp rejält. Systempriset för januari till mars väntas nu landa på en krona per kWh – att jämföra med de 65 öre som terminsmarknaden trodde i december.

– När elförbrukningen stiger kraftigt är det vattenkraften man vänder sig till, vilket ger producenterna möjlighet att höja priserna. Det gör att elpriserna för hela vinterkvartalet väntas bli minst 40 procent högre än i fjol, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Hydrologin är en avgörande faktor för elpriset i Norden. Ju svagare hydrologisk balans desto högre elpriser, eftersom det finns mindre vatten tillgängligt för elproduktion. Senast läget var lika ansträngt var under vintern 2022–2023. Att det har varit kallt även i Europa har drivit upp bränslepriserna, vilket också påverkar elpriserna i Skandinavien till viss del.

– Vi tar inte igen det här underskottet på bara några veckor. Vi kommer att gå ur vintern med låga nivåer i vattenmagasinen och det lär påverka elpriserna åtminstone ända fram till sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Elpriserna i Sverige varierar geografiskt och är generellt högre i söder (SE3, SE4) än i norr (SE1, SE2) på grund av nätbegränsningar, men under början av 2026 har även norra Sverige drabbats av historiskt höga priser. Priserna per den 11 februari 2026 ligger kring 135–158 öre/kWh i samtliga områden.

Aktuella spotpriser (februari 2026):

SE1 (Luleå): Ca 135–158 öre/kWh

SE2 (Sundsvall): Ca 135–154 öre/kWh

SE3 (Stockholm): Ca 135–156 öre/kWh

SE4 (Malmö): Ca 135–156 öre/kWh